Varför ?

 

Jag vet inte vad jag känner, vet bara att jag saknar dig.  Jag mår dåligt av det här, förväntningarna som jag byggde upp, känslorna du väckte går inte att släcka så lätt. Du visade mig den underbara personen, du kan inte bara gömma den nu. Jag vet att det är försent. Finns inget jag kan göra.
    Jag förstår bara inte, för några veckor sen mådde jag bra, trodde du inte att du betydde mer än vän för mig.  Men Saknaden är jobbig, faktan om att du aldrig kommer bli min är större.  
  Jag känner mig vilsen, kan inte glömma dig. Vi skulle aldrig kunna bli vi två, omöjligt jag vet men det gör det inte mindre svårt. 
  Hjälper inte mycket men skönt att veta att vår vänskap är kvar iaf. Kommer alltid betyda mkt för mig, även om den kanske inte gör det för dig.

  Sommaren är här och jag får försöka hitta mig själv på nått vis, fokusera på det! Jag ska bli stark, mitt hjärta klarar inte av mer bultar på ett tag. Jag ska klara det här.

 Vänta bara, jag kommer tillbaks. Då som en starkare och bättre person. 


Tack mina vänner och familj, kära syster!  Er kärlek gör att jag nästan tror på att de finns nån inom mig som är värd att klara det här. Jag har mina nedgångar men ni lyfter upp mig varje gång! Tack för att ni finns och står ut med mig! <3 Älskar er.        
  
 

Jag fortsätter söka.

Du ska se att det kommer ordna sig! Du vet att jag alltid finns här, när som! Älskar dig hur mycket som det bara går! Vänner igår, idag och imorgon! <3<3